Släpp

Sista dagen på lovet. Och antagligen borde jag väl nu fundera över alla de läxor som inte hunnits med, planera inför veckan och ägna mig åt livpusslande. Men nej. Det finns inte, inte alls.
Det som finns där istället får jag inte ens tala om. Det är ingenting att berätta. Men jag kan inte släppa tanken, fast att den är meningslös. Släpp mig, tanken! Lämna mig ifred.

Mange Schmidt å Thomas Rusiak igår på Harrys. Och en helt underbar middag med två underbara kvinnor å lyxlyx drinkar. Puss!

Kelis

Jag vill inte bli blödig, utan bara dela med mig av en kärlek. Väldigt kort, och väldigt otillräckligt.

För ganska exakt sjutton år sedan blev jag syster. Inte nog med att mamma födde ett Lyckotroll till mig - jag fick världens bästa lilla skrutt syster. En sån som man kunde bära omkring på i smyg, sjunga fina sånger för, leka motorcykeltjejerna med, och ta hand om. En sån som alltid skrattade åt ens skämt, som alltid fanns att sova bredvid. En såndär som man slipper bli osams med. För Vi har aldrig bråkat, jag å systeryster. Bara smällt i dörren, kanske fem gånger. Inte mer.

Cornelia Hillevi. Världens bästa. Som alltid skrattar, som alltid myser, som alltid är min syster. Cornelia Hillevi, som alltid sover i rummet bredvid, som alltid är gosig att kramas med. Som av någon konstig anledning blivit ett huvud längre å får mig att se ut som den lilla. Och jag tänker inte bli blödig. Cornelia är underbar.

Hjärtflätor

Hjärtan som flätas samman stannar föralltid. Hjärtan som flätas stannar flätade. Mitt hjärta är flätat, föralltid till dig.
Och vi träffades på ett jobb. Vi täffades på en festival. Vi träffades på en skola. Vi träffades på en bouleplans-invigning. Vi träffades på en barnsång. Och våra flätor vill jag aldrig knyta upp, jag vill inte släppa, inte tappa bort. Inte sätta bakom örat och tänka dumt. Att tänka oklart.
För mitt hjärta är flätat till dig. Och till dig. Att sova sked, att se på bögfilm, att baka misslyckad kladdkaka, att fördjupa sig i. Att kramas, att andas. Att prata. Att se i ögonen, på ett såntdär sätt som inte ens finns.

Jag älskar dig. Och dig. Vi har hjärtflätat, föralltid.

Väskan och Helge

I den där väskan ligger mitt liv. Eller i alla fall allt som behövs för att jag ska kunna leva mitt liv. Och vad är egentligen det? Bara sånt som gör att folk slipper se mig naken, oren och arg. En packning man klarar sig på i fem dagar. En natt hos Helen, två hos Evelina och en till hos Helen.

Och Helen å jag har en kärlek. Helge Fossmo. Han är nog den mest exotiska man jag någonsin hört talas om. Exotiska? Nej, kanske inte. Mest annorlunda. Mest sjuka och sviniga! En av de mest omänskliga människor - den här helgen. Våran bakisdag spenderades nämligen framför tvn med äckelchips, pizza och Skotten i Knutby. Och det finns inga ord, inte ett enda.

Lördag

Det är för kallt utomhus. Tågen går inte. Min kropp vill inte gå.
Men är det inte jävlit bra ändå? Jag har tre familjer som älskar mig. Jag har en söt kissehund. Såna där vänner som är så bra att vi ändå inte ska tala om det. Ett lov som är sådär knäppbra. Och på lördag. Jag säger bara det. Lördag lördag lördag. I luv lördag!

Allvarsdagen

Det är inte mycket allvar här, i det här livet. Idag var det dock lite. Ett prov, ett jobbsök. Blev tvungen att belöna mig själv med mysig fika med Giulia-lia och ett par nya skor. Mer allvar, och mer belöning, tack!

Helet

Igår: skavföttersov med Helen. Vi åt middag på nyöppnade Coffeehouse (som verkligen ger Katrineholm ett nytt värde) å semla i hennes soffa. Men skavfötter var ett måste, - eftersom Helen egentligen var sjuk och jag luktade lök.

Idag: min studentmössa hade inte kommit. MEN. Livet är trevligt ändå. Pluggar engelska å religion tillsammans med Arctic Monkeys å täcket. Ska skriva klart mitt CV också, å äta mer semlor. Jag kan inte sluta älska livet, för allt känns så underbart! Fortsätt ge mig liv, - mera liv!

Tisdag

Nyklippt tjej med söt hund. Snart @ Helen, mums!

Att vänta

Jag förstår inte varför den som väntar på något gott aldrig väntar för länge. För tänke så är det just precis det vi går å gör - väntar för länge. Mitt tålamod = 0. Jag vill inte vänta.

13februari

Det här var myshelgen no 1. Äntligen fick snyltarClara bjuda tillbaka, å det var så grymt kul! Jag kunde laga mat OCH baka! för att inte tala om hur bra vi kan dansa, allihopa. Slampigt, eller hur vad det? Ge mig det här igen.

Tack och tusen kärlekar!

Lanhelg

Idag och ikväll är det mys med Helen, - som, tro det eller ej, faktiskt innehåller lite nytta! För att väga upp det hela har vi köpt massa chips å godis å planerar en ihjälätning.

Imorgon är det tjejkalas hos mig, å det blir grejer alltså! När jag ätit klart ska jag dammsuga heeeemskt mycket så inte Hedvig snubblar på mitt damm. Helen gillar att snubbla.

Studion

Mitt hörn.

Vardagspirr

Jag är lycklig, pirrande lycklig. Febern glöms bort, och halskliet känns oväsentligt. Munnen skrattar, hjärtat skrattar. Det svider i ögonen, men det gör faktiskt ingenting. Jag vill så mycket, nu, nu, NU! Ge mig mer, baby!

(Hitta dig själv! Fuck you, håll käften. Det finns trevligare människor att lära känna.)

Hej och vanligt

Det snöar ute, men egentligen inte så farligt. Bara sådär så att vi ska ha något att prata om när samtalsämnena tagit slut. Jag är hemma hos Sebastian å här inne snöar det inte. Här är det varmt och mjukt. Fryser lite om tårna, men det har nog varken med Sebbe eller snön att göra.

Har varit hemma några dagar, men nu är jag frisk tjej igen. Frisk i ytterhjärtat. Skönt. Och trevligt. Det tog en film att tröttna på att vara hemma. Hur konstigt det än låter känns det alltså skönt att skola igen.

(Och lägg märke till att det här nog är det mest originella inlägg jag någonsin skrivit. Betyder det något?)

Du

Ditt liv är inte värt nåt
fören det finns på bild
och ligger ute för världen
på facebook,
Ditt liv är inte värt nåt
fören andra har sett
att du skrattar och är sådär allmänt
lycklig.
Ditt liv är inte värt
att bry sig om
om du inte visar upp dig,
säljer.
Ditt liv är bara smuts
så länge du andas
å tänker vanliga
tankar.

Turkos

Dag noll förvandlades till kväll Ett. Att sova tillsammans är det mysigaste, och dina kyssar smakar kyss.

Idag är en promenaddag, som jag hoppas slutar i mer än bara chips å plugg. Många koppar te. Nu ska maten lagas å drömmarna drömmas. Barcelona får lämna plats.

Dag noll, all over

Dagenefter dag, med otåligheter inuti.

Torsdag

Torsdagsmorgon, och det existerar knappt. Sen när började vi leva endast för helgerna?

Imogron åker jag å Helen till Sandra i Eskilstuna. Vi ska ut på Harrys å fira Fanny, som fyller på lördag. Och på Harrys kan man dansa, och det ska vi göra. På Harrys kan man skratta, och det ska vi göra.

Men idag är det torsdag, och jag ska leva hela dagen.

Ordnandet

Det är svårt att hålla ordning på sen och nu. Vad ska vara var, å vad ska tänkas när? Hjärnkaos. Nu är temautställning - beställa bilder, rama (?), baka å fixa till caféet, se över budgeten, bli klar. Nu är studenten - styra fester, fixa flak, boka frisörtid, kirra balklänning, hitta någon att gå till balen med (!!!), bjuda hem folk, bli klar.
Sen är framtiden - åka till barcelona, utbildas till reseledare, plugga litteratur, bo i studentkorridor, välja rätt stad, skriva böcker i en hängmatta, ha egna fruktträd, träffa mr Big, bli uppordnad.

Men först är lugnet - att andas, att tänka, att skriva, att kyssas, att gosa med kissen, att minnas, att sova mjukt. Att komma vidare. (Och att kalasa mitt bästa på Harrys på fredag!)