Lyckans ostish

Om en vecka, mina vänner, befinner jag mig i London. Minsann! Härligt! Bara vara med min man, gå härliga promenader, äta fantastiska måltider (bland annat på the Fat Duck, huhuhu), och njuta hejdlöst mycket av livet. Vi har bokat rum på ett supermysigt hotell, Dorset Square, och jag bara längtar efter att få kasta mig över en av de där härliga sängarna.

Och något hände som chockade mig totalt. Något hände som fick det att kittla i magen och rycka i skrattgroparna och som gjorde att jag bara ville dansa. Min fantastiske man (har jag nämnt honom förr?) har bokat en Thailands resa till oss!!!! Jihaaaaaaa! Clara och Magnus i Thailand, på Bangtao Bay två veckor i Januari och jag längtar så mycket att jag nästan spricker. Mums!

Kraften i ingenstans

Om mamma visste hur länge sen det var jag åt skulle hon bli arg. Sitter i en soffa på Studion och tittar, precis som alla andra som kommer hit, ut över Munksjön. Vattnet är grått idag och det blåser alldeles för mycket ute. Kanske är det därför jag sitter här, för att ta skydd en stund. Kanske är det bara för att vila.

Och för en kvart sen fick jag veta att utbildningen jag vill gå inte börjar nu till våren. Vad gör man då? Funderar på att söka någonting annat, men jag veeeeeet att det är just den där - alldeles jätteprecis den där - utbildningen jag vill gå. Språk, kultur och kommunikation i Växjö. Skratta mig i ansiktet, eftersom jag trott att allt var lugnt. Nu genomlider jag en livskris av dess allra svåraste slag, det svider och känns tungt. Och då är vi tillbaka där vi startade, - mamma, jag går hem å äter och sen tar vi nya tag!