Efter ett halft inlägg ger jag upp (förlåt Hedvig!). Det känns bara löjligt att berätta om min å Magnus minisemester. Det låter skrytit å patetiskt - och det är inte vad vi är. Därför tänker jag bara nämna vissa saker. Jag är kär. Dalarö är himlen (och jag som inte ens tror på gud!!!). Jag älskar att bli bjuden på restaurangmiddagar. Jag älskar att bli bjuden på champagne och superduper viner. Jag älskar att få sova på fina hotell. Jag älskar skor. Jag älskar morotsbiffar å rosé. Jag älskar att få håret tvättat. (Och ja, det blev ett skryt. Men du känner mig, hallå)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar