Förvåningarna

Jag slutar inte förvåna mig själv. Frivilligt? Nej. De nya erfarenheterna bara kastar sig in i mitt liv, - och förvånar varje gång.
Den här veckan har jag för första gången slagit någon. Jag slog mitt hårdaste, å jag ville bara slå mer. Trots att jag började gråta i chock var det något som efteråt kändes hemskt befriande, och låter det dumt om jag säger att det gjorde mig lycklig? Inte visste jag att det kunde kännas så bra att slåss. Så varsågoda att ändra uppfattning om mig, totalt! Endast Helen vet att jag är farlig innerst inne.
Förvåning nr 2 - jag hånglade bort en fest. Låter antagligen inte särskilt allvarligt i era öron, men dansclara hånglar inte bort fester. Kändes det hemskt jobbigt att hångla bort en fest? Nej, verkligen inte.

Jag törs inte ens tänka på vad som kommer hända nästa vecka. Tack gode gud för söndagarna!

Pollock

Idag är jag Du, Jackson Pollock. Otvingat, abstrakt, eget.
Jag har målat en tavla, jag har kastat ut min själ. Och det var precis vad jag behövde.

Vernissage 8maj på konsthallen Ängeln, Katrineholm. Tema Frestelser, av es3b, och jag tror verkligen på oss.

Att fånga i skal

Handdarr, magilla. Nyvaken, nysoven. Kanye West i högtalarna. Tusen känslor i hjärthjärnan. Jag förstår inte hur vi ska klara oss, jag och jag. Det är inget fel med dubbla popcorn, verkligen inte. Men jagsjälv kämpar emot, hon slåss och skriker och vrider sig. Skalet är för trångt, har hon sagt, men hon verkar inte förstå att skalet är det som räddar oss.

Håll dig i skalet, kära migsjälv. Håll dig fångad.

Att ordna

Det finns inget som bestämmer, det finns ingen. Eget, är det bra? Jag tror det, jag tror på egenheten. För att jag inte kan annat, skulle du säga. För att jag vill, säger jag.

Om 40minuter börjar tisdagsmysartjejkvällen. Jag har inte klätt på mig än, å inte börjat laga mat. Allt ordnar sig. Och det där med balkavaljer, - är det nån som har Jakes eller Alexanders nummer? Det ordnar sig, ja.

Jag är min

Jag är brunClara. Brun i håret. Brun som choklad. Mums!
Och jag har diktat dikter idag. Diktat en halv, och diktat en hel. Diktat en halv som blev sådär lite halvbra och diktat en hel som blev toppen. Dikterna kom, och lät inte alls fula, - och de var hemskt positiva, tillochmed.
BrundiktarClara. Jag är hon. Det är jag. Jag är min.

Torsdag

Idag är bara torsdag. Idag är inget mer. Te, tok, troligt. Torsdag är vad det är.
Kulturhistorian är pluggad. Fel foton togs hem. Samhällsboken ligger framför mig, men jag vet inte om jag vågar titta. Mina ögon är trötta, min kropp är. (Redan!?)
Hursomhelst är min utbildning funnen, så nu gäller det bara att komma in. Varför inte? Språk, kultur och kommunikation med inriktning litteraturvetenskap. Det är precis vad mitt hjärta vill ha.

Eftermiddagarna är för korta för mig, de räcker inte till. Ska gosa i sängen, med kisse, te å en annan del av köping. Men först måste jag plugga. Och vad gör egentligen det?

Magskrik

Något gör ont i magen
och mitt hjärta försöker luras,
säger att om jag lyfter telefonen
kommer allting bli bra.
Men hjärnan den vet
alltid, som vanligt,
att ringer jag
skriker min mun.

Jag är inte ledsen
det gör inte ont
jag gråter mig inte till sömns.
Men jag blir så himla förbannad
på folk som tror
och på mig själv när jag tror
likadant.

Hjärnan

Ibland undrar man såklart
om det hade varit bättre utan
för det kan hända att det bara snurrar
ibland.
Men jag är så lycklig
att min hjärna fortsätter
att den tänker fast det kan kännas rörigt.
Jag är så lycklig
att min hjärna jobbar
när era verkar stå still.

A och älskarinnorna

Om några år kommer detta finnas att köpa, och att läsa ordentligt. Jag har något nu, något jävligt bra. Och här är ett utkast, menat till vadsomhelst. Varsågoda.

"Vem var jag nu, arton år senare, mer än en kvinna i ett badkar? En alldeles för gammal kvinna, dessutom. Jag drog handen genom håret och kände hur vinet rann ner genom min kropp. En suck, ett svälj. Russinfingrar. Vad skulle vi prata om? Nu, då. Svälj.
- Ska du äta med oss eller?
Jag slöt ögonen och gled ner under vattenytan. Tänk, Elisa, tänk. Eller är det bättre att sluta? Jag klev ur badet och svepte in mig i morgonrocken. Tänk."

Inget allts

Idag är ingentingdagen. Ingentingdagar är tydligen normalt på landet. Jag har hört det.
Men jag älskar igår, när jag sprang till tåget. Jag älskar igår, när jag skyndade till bussen. Jag älskar igår, när den åkte förbi. Jag älskar att stressa lagom.
Idag är en dag av ingenting, och jag ska lära mig njuta av det.

Hallsberg

Två nätter i Hallsberg
är precis vad som krävs
för att falla tillbaks
på plats.

och jag lovar dig hjärtat
att på den här platsen
trivs jag allra bäst.

Akvarellerna

Akvarellfärgerna låg överallt över skrivbordet. Rött, blått, grönt, klart. Jag har världens vackraste kaos på mitt rum. Lite nyårsafton, oreda bland lakanen, skisser på golvet, glas intill sängen. Fåtöljen sväller över, den kräks så rosa. In genom fönstret, bakom blommiga gardiner, kastar sig mjuka solstrålar in. En lägger sig till rätta över bokryggen till Harry Potter och Fenixorden, och jag önskar att jag bara kunde få kura ihop mig i soffan med ett Harry-maraton.
Men jag borde städa, det borde man alltid. Ordning ute och ordning inne. Och kanske trivs jag i städat, vem vet? Men jag känner suget efter ett bus, vill så gärna göra tvärtemot migsjälv. Därför lägger jag akvarellerna i oordning. Lila bredvid grön, ljusröd efter mörk. Jag fyller på kaoset, och löjligt nog skrattar jag när färgerna ligger på fel plats. Jag stänger snabbt asken, innan jag ångrar mig och ordnar allt.

Och mobilen är i fickan.

Mjuksängen

Har just sovit första natten på min nya bäddmadrass. Mm-mmmm-mh! Av nån anledning har jag under ett års tid haft en alldeles för stor bäddmadrass. En som passar är mycket bättre, och den är dessutom hemskt fluffig.
Så alla som någonsin funderat över om jag har en gosig bäddmadrass - här kommer svaret: JA! Den är helt outstanding. Borde jag kanske ha bäddmadrassparty nu?

nyår

Nya år kommer, nya tankar. Samma tankar mest, men med ny start. Är det inte patetiskt egentligen, hur samma vi är - dag efter dag - ? Vi skulle faktiskt kunna vakna som nya människor varje dag.

Mumsigheter

Vi vet väl, egentligen, ingenting. Men jag har märkt att det visst inte spelar någon roll. För jag känner, justnu, så himla mycket - och det är precis vad som räknas idag.
För det pirrar så skönt i min hungriga mage, i mitt hjärta och i min mun. För du smakar så gott å du dansar så bra å du är så förbaskat mumsig!