Inte bara oklädheten får mig att känna mig naken. Vattendroppar från håret. Duschvarma armar. Stenhårdheten verkar ha glömts bort och kvar sitter något naket, en grund. En stolpe av kött, av armar och ben. Med blött hår och naken kropp.
Jag undrar därför hur jag ska klara lärarmiddagen idag. Farligt. Hårt. Enkelt. Och sen kommer sanningen, och den gör mig alltid så vek. Vore jag bara man.
Min familj har ingen toalettpappersbunker hemma. Reserver är överskattat, jag vet vad mamma menar och älskar det. Cornelia och jag har iallafall städat hela huset idag och plockat blommor. Tur att huset inte är stort. Tur att blommorna är nära. Och jag vet att håret torkar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar