Mina joggingskor är gulaochblå. Inte alls på ett diskret eller naturligt sätt. De är gulaochblå på ett helt förfärligt sätt, och jag önskar att det var därför de inte är framme särskilt ofta.
Hursomhelst var de framme nyss, och jag sprang i duggregn. Och lyckan över detta var så stor att jag orkade springa vidare.
Och herregud vilken helg, - vilken otroligt inspirerande och lustgivande helg. Världen är min, framtiden är min. Och mamma, det du gör är helt amazing!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar