Det finns några dagar som är viktiga att fira. Kanelbullensdag. Semledagen. Och våffeldagen. Att glömma dessa dagar är mer eller mindre katastrof. Men inte om man har en Pappa Bergström, som precis som jag har en medfödd känsla för dessa högtidliga traditionsfiranden. Förra våffeldagen exploderade vårat våffeljärn. Sedan dess har det inte blivit några våfflor i mitt hem. MEN - vad knackar på min dörr, våffeldagen klockan fem? Ingen mindre än världens bästa Pappa Bergström hållandes i ett våffeljärn, två paket våffelmix, sylt å grädde. Det träffade rakt i hjärtat, och vem brydde sig om att våfflorna blev sega när vi hade så mysigt?
1 kommentar:
dom var fantastisk! :D
Skicka en kommentar